Konceptet har funnits sedan 2012 på Gotland. Bakom projektet står Länsförsäkringar i samarbete med ReAgro.

– Där har vi samlat in väldigt mycket avfall från jordbruket. Det som är unikt med det här är att lantbrukarna kan få en peng tillbaka för sitt skrot, samtidigt som de blir av med skrot och farligt avfall, säger Mikael Bengtson, sälj- och marknadsansvarig på ReAgro.

Det finns mycket som kan återvinnas.

– Vi har bland annat hittat spillolja, färg, lösningsmedel, blybatterier, lysrör och annat småskrot. Även harvar, plogar och en och annan traktor och tröska. Lantbruksplast och traktordäck samlas också in. Där finns det visserligen andra insamlingssystem, men dessa bygger på att man själv får åka iväg med avfallet, säger han.

Hur mycket pengar man får tillbaka är beroende av hur försäljningen går.

– Vi säljer först skrotet. De pengar vi får in används för att betala bortforslingen. Pengarna som blir kvar går tillbaka till lantbrukaren. Gotlänningarna fick i snitt tillbaka en dryg tusenlapp förra året för sina insamlingar, säger Mikael Bengtson.

Hittills har företaget fått in anmälningar från över 200 lantbruk runt om i Sörmland, förhoppningen låg på 150 stycken.

– De senaste åren har vi fått in i snitt 350 ton skrot per år och ungefär 20 ton farligt avfall där merparten är spillolja. Vi hoppas på att kunna få in någonstans mellan 1 000-1 500 ton skrot och 40 ton farligt avfall i Sörmland.

De kommer även börja rensa bondgårdar i Stockholmsområdet, och ambitionen är att få fler län i Sverige att ansluta sig till återvinningen.

– Att få bort det farliga avfallet handlar om att förebygga skador. Avfallet kan börja läcka ner i marken och då kan försäkringsbolaget få dyra saneringskostnader. När det gäller skroten finns det väldigt mycket jordbruksredskap som har en tendens att bli stående och övervuxna av vegetation. Genom att få bort detta minskar olycksrisken, säger Mikael Bengtson.

Märker ni av en förändrad attityd bland lantbrukarna att vilja återvinna mer?

– Absolut. Vi har fått många samtal från gårdsägare som tagit över gården från sina föräldrar, som nu vill passa på att städa upp. Det är ett tecken på att den nya generationen lantbrukare ser på det här på ett annat sätt än tidigare.