Lantbruket i Sörmland urholkas, beredskapen äventyras

En stor majoritet av sörmlänningarna vill att kycklingen som serveras inom det offentliga ska komma från våra svenska gårdar. Detta visar en Novus-undersökning som branschorganisationen Svensk Fågel genomfört under januari 2024. 

Detta stämmer bra överens med den politiska enigheten som råder i dag om att Sverige behöver öka sin självförsörjning och stärka sin livsmedelsberedskap. 

Trots detta ökar importen av lågpriskyckling. Siffror från Jordbruksverket visar att billig importkyckling ökade med 4,35 procent under 2023 samtidigt som den svenska andelen av kycklingkonsumtionen minskade med 2,6 procent. 

Frågan vi måste ställa oss är: Vart tar importkycklingen vägen och vem ansvarar för vår självförsörjning och ett hållbart svenskt jordbruk? 

Den ökade importen av kycklingen i Sörmland och Sverige urholkar en robust svensk livsmedelsproduktion. Det sker samtidigt som regeringen, med landsbygdsminister Peter Kullgren i spetsen i en ny utredning föreslår att den svenska livsmedelsberedskapen måste stärkas.

I ljuset av detta är det inte rimligt att den inhemska produktionen ställs inför strängare krav och kontroll samtidigt som importkyckling väller in i landet utan motsvarande kontroll och insyn när det gäller djuromsorgen, djurhälsan eller livsmedelssäkerheten. 

VI kycklingbönder i Sörmland och resten av landet har under de senaste åren genom omställning och fokus på resurseffektivisering minskat vårt klimatavtryck med 20 procent. Vi har förbättrat och utökat djuromsorgen och blivit ännu mer hållbara. Vårt djuromsorgsprogram omfattar nu även uppfödning av avelshönsen och kläckeri, vilket gör svensk kyckling världsunik. 

Eftersom Sverige är ett nav för uppfödningen av avelshöns så kommer detta också att påverka djurvälfärden för avelsdjuren i de övriga nordiska länderna. 

Men alla dessa kvalitets-, och djuromsorgsprogram kostar. Här hoppas vi bönder nu att såväl konsumenter som den offentliga sektorn i länet väljer att servera och äta svensk kyckling. Regeringen behöver också stödja kommuner och regioner så att de kan servera nyttig, näringsrik och resurseffektiv mat från Sörmland och Sverige, även när det är ekonomiskt kärva tider. Genom att säkerställa en produktion i Sörmland i fredstid är vi rustade för att klara matförsörjning även vid kris eller krig. 

När vi bönder och livsmedelsföretag investerar och utvecklas behöver svenska folket och offentlig sektor också välja svensk kyckling för att säkerställa och främja hållbara, livsmedelsproducerande gårdar här i Sörmland och minska inköp av importerad kyckling. 

Annars blir det svårt för oss bönder och företag i Sörmland att upprätthålla en stark och robust svensk livsmedelsproduktion som även kan fungera under kris och krig.