MÀnskliga rÀttigheter Àr nÄgot vi alla har. Men det Àr en del rÀttigheter som mer eller mindre bryts varje dag pÄ grund av missförstÄnd och andras girighet.
TÀnk dig att du behöver vissa hjÀlpmedel för att klara av vardagen, sÄ du skickar in en ansökan om det. Sen ska vissa personer, nÀstan alltid personer som inte Àr funktionsnedsatta, kroniskt sjuka osv, bestÀmma om det faktiskt kommer hjÀlpa dig eller inte.
Hur kan personer som inte har egen erfarenhet veta vad som funkar eller inte nĂ€r dom bara kan se hur andra beter sig, men aldrig hur deras inre jag funkar? Mycket forskning genom tiderna har alltid gĂ„tt ut pĂ„ att "fixa" personerna, men aldrig ta reda pĂ„ VARFĂR dom gör eller kĂ€nner sĂ„ och vad som behövs för att det ska bli bĂ€ttre.
En del verkar vara rÀdda för vad som kommer hÀnda nÀr dom vÀl mÄste se in i sig sjÀlva och inse att dom kanske inte Àr en sÄ god mÀnniska som dom först trodde. Mycket av samhÀllet har byggts upp pÄ funkofobi, och om dom erkÀnner det, sÄ erkÀnner dom ocksÄ att dom har misshandlat en del folkgrupper pÄ ett vÀldigt nonchalant sÀtt, just pÄ grund av deras tankesÀtt som styrs av deras egna fördomar och rÀdslan att bli "en av dom."
SÄ det spelar ingen roll om alla flesta mÀnniskor inte kan kÀnna igen sig nÀr det kommer till vÄra behov. VÄra behov och rÀttigheter kommer aldrig vara mindre mÀnskliga för det.
Justin Trudeau sa i en av hans senaste intervjuer att han inte tycker att funktionsnedsattas rÀttigheter tillhör mÀnskliga rÀttigheter. Men sÄ sÀger han bara för att rÀttfÀrdiga det som hÀnder i Kanada just nu.
RĂ€ttigheter ska INTE styras.
MÀnskliga rÀttigheter ska inte styras
Det spelar ingen roll om alla flesta mÀnniskor inte kan kÀnna igen sig nÀr det kommer till vÄra behov. VÄra behov och rÀttigheter kommer aldrig vara mindre mÀnskliga för det, skriver Moa Ledin (RÀttvisa för Autister) Personerna pÄ bilden har ingen koppling till insÀndaren.
Foto: Matthias Schrader