Älskar du Östersjön? Visa gärna det!

Hon mår inte bra men det går att ändra på.

Mycket har gjorts rätt, men det finns mycket kvar att göra.
Bilden visar en del ur utställningen I love Östersjön.

Mycket har gjorts rätt, men det finns mycket kvar att göra. Bilden visar en del ur utställningen I love Östersjön.

Foto: Olof Jonmyren

Ledare2024-04-22 06:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Några sitter vid strandkanten, andra kastar sig i. Ytterligare några färdas där, med henne. Östersjön är vårt nära hav och hennes hälsa påverkar så mycket av det liv vi lever. Vare sig vi jobbar, har fritidsintressen där eller färdas över henne. 

Vi behöver behandla henne bättre. 90 miljoner människor bor inom avrinningsområdet som påverkar Östersjön. Mänsklig aktivitet är bakom stora delar av det som hotar balansen i bräckvattenhavet och det liv vi känner där. Hoten är väl kända: övergödning, giftspridning, marint skräp, överfiske och klimatförändringar. 

Utsläppen har minskat sedan den värsta toppen 1980, via bättre reningsverk och åtgärder inom jordbruket, sjöfarten och så vidare. Att rehabilitera Östersjön är ett multinationellt lagarbete. Men om inte alla stater bidrar så är det inte tillräckligt. 

Enormt många sötvattenflöden har sitt utlopp i Östersjön, som våra nära åar Trosaån, Nyköpingsån, Kilaån och Svärtaån. Från Nordsjön kommer det saltvatten som gör havet till en blandning av sött och salt. Men under ytan, i djupen, breder syrefria bottnar ut sig. De är inte döda, men problematiska.

undefined
Det finns många vettiga råd att följa, sådant som underlättar för Östersjöns framtid.

Om vi vill Östersjön väl – då har vi mycket att göra. Att stoppa nedskräpningen, inte minst plaster, är givet, liksom att minimera läkemedelsresterna som rinner ut i havet. Varje enskild Östersjövän kan göra något. Spola inte ned läkemedel i toaletten, lämna in dessa på apoteket. Ta med dig chips- och godispåsar hem från strand och vatten. Panta dina tomburkar och PET-flaskor. 

Det här är grundläggande vardagsvett, men det tål att upprepas.

Vi ser hur smartare gödningsinsatser från jordbrukets sida och alltmer effektiva reningsverk minskar de hot som är kända sedan årtionden. Fast det innebär inte att läget är lugnt. 

Det här var en skarp poäng när Rotary för några dagar sedan bjöd in till Nyköpings Gymnasium Gripen för ett stort seminarium om Östersjöns framtid. Under kvällen talade marinbiologen Anneli Carlén, född och uppväxt i Oxelösunds skärgård och numera på Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund. Hon följdes av Helene Limén, omvärldsanalytiker hos organisationen BalticWaters, samt Martin Emtenäs från Oxelösund, mest känd som programledare för SVT:s Mitt i naturen. 

Det var matigt och nyttigt.

undefined
Klimatförändringarna kommer att ha en inverkan på Östersjön. Med stigande temperaturer kommer ökad nederbörd, mer sötvatten från vattendragen - och en minskande salthalt.

Håll i de åtgärder som fungerar, men var vaksam för de följder som klimatförändringar och höjda medeltemperaturer får. Våga ta nya tag. Några hotade arter som sillgrisslan och havsörnen har lyckats återhämta sig från akuta krislägen, men för andra är det illa. Det gäller bestånden av större fiskar som vi gärna associerar Östersjön med, utöver Östersjötorsken även sillen, abborren och gäddan. I stället dominerar spiggen, som trivs som ja… ni vet, men det är ett problem, inte en nytta.

Det behövs ett stopp för foderfisket, sannolikt även ett bredare kommersiellt fiskeförbud med flyttrål under ett antal år. Om vi menar allvar.

Ta gärna del av utställningen I love Östersjön, som har turnerat sedan 2005, och länsstyrelsens fotoutställning Krafttag för bättre vatten, som finns vid Stadsbron i Nyköping fram till 1 maj.

Vi kan inte bara sucka över Östersjöns hälsa, vi har att hjälpa henne att må bättre.