Låt klimatsorgen vänta tills det är befogat

Att utropa klimatsorg till följd av organisatoriska förflyttningar i regeringskorridorerna riskerar att återskapa pojken och vargen.

Romina Pourmokhtari (L) är ny klimat- och miljöminister. Hon har inget eget miljödepartement, men det är inget argument för att tala om klimatsorg.

Romina Pourmokhtari (L) är ny klimat- och miljöminister. Hon har inget eget miljödepartement, men det är inget argument för att tala om klimatsorg.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2022-10-21 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Mitt twitterflöde fylls av oroliga, arga och missnöjda människor. “I dag sörjer vi”. “Nu ska tydligen miljöfrågan reduceras till att bara handla om kärnkraft”. “Detta är en tydlig nedprioritering av miljöpolitiken”. Kritiken kommer efter att statsminister Ulf Kristersson (M) meddelat att den nya regeringen kommer lägga ner Miljödepartementet. I stället ska miljö-och klimatfrågorna nu samordnas tillsammans med energi och näringslivsfrågor under ett nytt Klimat-och näringslivsdepartement. Men de som opponerar sig mot den nya regeringen spelar bort sina kort genom att kritisera symboliken snarare än politiken.

Miljö-och klimatfrågorna är vår tids stora ödesfråga. Det må vara ett närmast uttjatat uttryck, men likväl är det ett faktum. Sveriges nya regering, såväl som resten av världens regeringar, behöver satsa på effektiva och träffsäkra reformer - om vi ska vända den globala utvecklingen. Att dessa viktiga frågor kopplas samman med näringslivs-och energifrågor behöver inte innebära att de är nedprioriterade, tvärtom! 

Som liberalt sinnad tror jag att många av lösningarna på miljö-och klimatfrågorna ligger i just den fåran: i den gröna tillväxten, i de innovativa och världsledande företagen och i en fossilfri elproduktion som levererar den energi som behövs för samhällets elektrifiering. Att miljö-och klimatfrågorna blir en självklar del av svensk näringslivspolicy är därför positivt.

Det kan förstås finnas anledning att känna oro. Denna regering har ännu inte satts på prov. Det är en regeringskonstellation som tungt lutar sig mot Sverigedemokraterna, ett parti vars företrädare ofta varit kritiska till eller oförstående inför satsningar på miljö-och klimatåtgärder. Senast var det SD:s nya riksdagsledamot Elsa Widding som fick visa på partiets verklighetsfrånvända syn på denna ödesfråga. I en allmän debatt i riksdagen menade hon att den globala uppvärmningen faktiskt var positiv eftersom det skulle innebära att färre skulle dö av kyla. Det är minst sagt oroande.

Hur Kristerssons regering kommer att agera i klimat-och miljöfrågorna återstår att se. En sak är säker: regeringen kommer behöva ta ansvar för miljö-och klimatfrågorna oavsett vilket departement dessa ligger under.

Ska man bedriva en seriös opposition måste det vara den faktiska sakpolitiken som man opponerar sig mot. Att utropa klimatsorg till följd av organisatoriska förflyttningar riskerar att återskapa pojken och vargen. Med tanke på Sverigedemokraternas inflytande kommer klimatkämparnas röster sannolikt behöva höras mer framöver.