Det rådande ekonomiska läget skapar oro och svårigheter för de allra flesta i vårt samhälle. Lågkonjunkturen försvagar tillväxten. Stigande inflation ger svagare reallöner och mer osäkerhet. Samtidigt som en frestande lånemarknad kan hägra, trots att räntorna stiger.
Att kunna fatta egna beslut om sin livssituation och att ha kontroll över sitt eget liv är viktiga principer för att minska människors beroendeställning, vare sig det gäller från en partner, familj eller det offentliga. Därmed blir människor mer fria. Därför är det nu extra viktigt med grundläggande kunskaper om lån, sparande och börsen – och att den som saknar detta också drivs att skaffa sig det.
Under december 2022 var Sveriges inflation uppe på 10,2 procent. Under 2023 bedömer Konjunkturinstitutet att Sverige går in i en lågkonjunktur som sannolikt håller i sig ett bra tag framöver. Svenska hushåll är i dag dåligt rustade för högre räntor. I jämförelse med andra europeiska länder hamnar Sverige nästan i topp vad gäller hushållens skuldsättning. Samtidigt blir det ännu svårare för nya personer att ta sig in på den privatägda bostadsmarknaden i takt med att bolåneräntan stiger.
I en undersökning som Sifo har genomfört uppger hälften att de har dåligt samvete eller känner oro för sin privatekonomi. De som sägs sig vara mest bekymrade över sin ekonomi är 25–34-åringar. Parallellt med detta finns det en långsiktig uppåtgående trend för ungas sparande. Detta sparande verkar också ha blivit mer långsiktigt. Fler sparar till boende och pension snarare än till resor eller andra nöjen. Det är en positiv utveckling, som visar att unga tar ansvar för sin ekonomi och försöker öka sin självständighet.
Det finns dock ett stort glapp mellan unga sparare. Bland de personer som kommer från socioekonomiskt starka hem sparar 80 procent av de unga själva, motsvarande siffra för unga från ekonomiskt svagare hushåll är 67 procent. Det skiljer sig även mycket när det gäller de vuxnas sparande för sina barn. Ungdomar från socioekonomiskt svagare hem är dessutom mer positiva till att handla på avbetalning. Därför är det särskilt viktigt att fånga upp denna grupp ungdomar i frågor om privatekonomin. Det rådande ekonomiska läget riskerar att slå extra hårt mot dem.
Vi befinner oss i tuffa tider, där människors ekonomiska möjligheter är begränsade. För de som lever på existensminimum är möjligheter till sparande och striktare vardagsbudgetering obefintligt. På lång sikt måste dock ett mer hållbart ekonomiskt förhållningssätt växa fram hos människor, även för dem som har lite bättre ekonomiska möjligheter. Att ta konsumtionslån för en skidsemester, exempelvis, kommer inte och bör inte vara något självklart.
Kunskap är makt. Därför bör vi alla prata mer om sunt sparande, vardagsbudgetar och lånesituationer med våra vänner och med vår familj. Offentliga helikopterpengar, läs skattemedel, via finansminister Elisabeth Svantesson (M) kommer förr eller senare att stramas åt. Därför har även folkvalda politiker ett ansvar att uppmärksamma individers ansvar för just sin privatekonomi. Med ökad egenmakt kommer också mer frihet – för den unga, för hushållen och för den äldre.