Vattenbristen vittnar om en oroande framtid

Vatten. Vårt viktigaste livsmedel. I Sverige brukar vi tämligen ofta ta vattentillgången för given, men den tiden är snart över.

Värmebölja. Det råder bevattningsförbud i Nyköping, Trosa och Gnesta. Kanske kan vattenbristen få oss att konsumera vatten - och andra naturresurser - mer hållbart framöver?

Värmebölja. Det råder bevattningsförbud i Nyköping, Trosa och Gnesta. Kanske kan vattenbristen få oss att konsumera vatten - och andra naturresurser - mer hållbart framöver?

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2020-06-27 05:31
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Sommarens varma väder och brist på nederbörd har ställt höga krav på Sörmlands vattenförråd. Bevattningsförbud råder sedan den 15 juni i Nyköping och sedan den 12 juni i Trosa. Gnesta sticker dock ut. De införde bevattningsförbud redan i maj. 

Grundvattenbildningen har gått trögt i regionen och det beror inte främst på sommarens värme. Tvärtom har vinterns fattiga nederbörd lett till en ofrivillig vattenbrist framåt sommaren. Under höst och vinter - när nederbördsnivåerna brukar vara som högst - brukar grundvattennivåerna fyllas på. Den torra vintern har tyvärr inte gett Sörmland de bästa förutsättningarna för sommarens vattenförsörjning. 

Bevattningsförbudet innebär att du och dina grannar inte får vattna gräsmattan eller exempelvis fylla en pool. Om du tänkt tvätta bilen så är det bättre att göra det i en biltvätt, då det inte drar lika mycket vatten och är bättre för miljön. Bevattningsförbudet borde få fler av oss att vara sparsamma med vår vattenkonsumtion. Onödigt långa duschar eller diskning under rinnande vatten tillhör den typ av konsumtion som bör klassas som slöseri. 

I Sverige är vi minst sagt bortskämda med vårt rena och säkra vatten. Om vi är törstiga behöver vi inte gå till affären för att köpa vatten på flaska. Det räcker att sätta på kranen för att avnjuta ett kallt glas vatten. Det är en fantastisk lyx vi inte ska ta för given, åtminstone inte längre.

Naturen är rik, men inte outtömlig. Coronapandemin har visserligen tagit allt fokus under våren, men vid sidan av ser vi att klimatkrisen förvärras för varje dag som går. Extremväder blir allt vanligare, inte minst i vårt nordliga land. Det kommer onekligen påverka våra liv i en mer negativ riktning. Värmeböljor kommer snarare bli regel än undantag när planeten så sakteligen värms upp på grund av våra överdrivna koldioxidutsläpp. 

Ett oroande tecken är den senaste, extrema hettan i nordligaste Ryssland. I Sibiriska Verchojansk uppmättes nyligen 38 grader celsius - den högsta temperaturen som någonsin uppmätts norr om polcirkeln. Extremvärmen som nu härjar över Norden och Arktis har gjort att lokala delar av den sibiriska permafrosten (den annars ständigt frusna marken) har börjat tina. 

Ingen slipper undan klimatförändringarna - och vi alla har ett ansvar att agera innan det är för sent.