Den 20 november fyller FN:s barnkonvention 30 år. 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen vilket innebär att den är juridiskt bindande men inte gäller som lag. Barnkonventionen kan därför inte endast hänvisas till i domstolar. I juni förra året röstade en majoritet i riksdagen för regeringens förslag att göra barnkonventionen till svensk lag. Den 1 januari 2020 börjar lagen att gälla.
Pernilla Baralt som är generalsekreterare för UNICEF Sverige berättar om vad den nya lagen innebär.
– Det gör att barnkonventionen får en helt annan status i Sverige. I praktiken så blir det en lag som alla måste följa och ha kunskap om. Många gånger har barn i Sverige setts som endast en del av en familj eller som ett bihang till sina föräldrar. Men nu blir barnen egna rättighetsbärare och måste då bemötas så, säger Pernilla Baralt.
Pernilla Baralt tror att den låga statusen kring barnfrågor är anledningen till att konventionen inte har blivit lag förrän nu.
– Det har varit många utredningar och många diskussioner. Det som är värt att notera är att Europakonventionen om mänskliga rättigheter som gäller vuxna inkorporerades direkt till lag. Men när det gällde barnens rättigheter så valde vi en annan modell. Jag tror att det delvis har att göra med att statusen för barn och barnfrågor varit lägre.
I samband med att barnkonventionen blir lag kommer det också att krävas att fler är utbildade inom vad den innebär.
– När barnkonventionen blir lag ska barn behandlas som egna rättighetsbärare, då måste vi också lägga den tiden, och ha den kompetensen som krävs för att kunna ha ett samtal med barn och få fram den information vi behöver för att kunna fatta beslut utifrån barnets bästa.
Inför att lagen träder i kraft har därför kommuner, myndigheter och regioner i Sörmland och hela Sverige fått utbildning i barnkonventionen.
– Här spelar ju Unicef Sverige en viktig roll som FN:s ansvariga myndighet för att barnkonventionen ska bli verklighet. Att vi behöver fortsätter ligga på och bidra till ökad kunskap och kompetens tillsammans med andra viktiga aktörer som barnombudsmannen till exempel.
Sveriges kommuner har påbörjat ett arbete med kartläggning av vad som behövs i varje kommun. Det kan i de olika kommunerna handla om att kartlägga vilken kunskap som finns om barnkonventionen, besluta om samordnare och skriva in barnrättigheter i styrande dokument.
En av de sörmländska kommunerna som jobbar med att utbilda sin personal inför att lagen börjar gälla är Nyköpings kommun. Cajsa Palm som är strateg på kommunen berättar att de började med att kartlägga utbildningsbehovet redan under 2015.
– Vi har haft ett förberedande arbete under ganska lång tid. Men det är framförallt under hösten som vi haft riktade utbildningsinsatser, säger Cajsa Palm.
Under hösten har 180 av kommunens anställda blivit utbildade. En utbildning har riktat sig till division social omsorg och en insats har varit riktad mot skola, barn och utbildning och kultur. Utöver det har kommunen också haft en öppen utbildningsinsats för förtroendevalda och övriga nyckelfunktioner i kommunen.
– Därutöver har vi den här utbildningsplanen som vi följer som bland annat innebär att vi har sammanställt information på vårt infranät om vilka krav som ställs från barnkonventionen när det kommer till tillämpning.
