Konjunkturen bromsar nu in i Södermanland såväl som resten av Sverige och på viktiga exportmarknader dit många av länets företag säljer sina varor. Samtidigt finns en risk för upptrappade handelskonflikter och fortsatt osäkerhet kring Brexit. Det råder en betydande ovisshet kring den ekonomiska utvecklingen framöver.
I detta osäkra läge står Sverige inför en stor avtalsrörelse. Parterna på arbetsmarknaden ska förhandla om löner och villkor för 2,8 miljoner anställda. Bara inom Svenskt Näringsliv rör det sig om 300 avtal för 1,8 miljoner medarbetare.
Det är förhandlingar som kommer att få stor betydelse för jobb och välfärd i Sverige. Löneutveckling och andra villkor spelar en enorm roll för företagen, inte minst när marknaden försvagas. Alltför höga personalkostnader kan förstärka lågkonjunkturen – och kosta jobb.
Företagen i Södermanland skruvade ner sina framtidsförväntningar redan för ett drygt år sedan. Läget är sedan dess relativt stabilt i orderböckerna även om en del företag signalerar om försiktighet hos kunderna.
Motorn i vår ekonomi är det internationellt konkurrenskraftiga näringslivet. Exporten från Sverige motsvarar ungefär 45 procent av BNP. Företagens förmåga att konkurrera påverkar därmed många jobb i Sverige.
Företagen i Södermanland exporterar för 43 miljarder kronor under fjolåret. Det motsvarar 147 000 kronor per invånare i länet. Räknar vi in tjänster blir värdet på exporten 20–30 procent högre.
Avgörande för konkurrenskraft och därmed löneutrymme i näringslivet är produktivitetsutvecklingen. Tyvärr har den bromsat in.
Mellan 1993 och 2006 var den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen i näringslivet 3,6 procent per år. Från 2007 har den halkat ned till i genomsnitt 0,6 procent. I år väntas den bli så låg som 0,3 procent. En skärva av vad den var tidigare!
Samtidigt hårdnar den internationella konkurrensen. Ökningarna i arbetskraftskostnader behöver anpassas till den svagare produktivitetstillväxten och till den långsammare ökningen i efterfrågan.
Sedan 1998 har de svenska reallönerna ökat med i genomsnitt mer är 60 procent, efter att innan dess länge ha legat stilla. Ingen skattesänkning eller bidragshöjning är ens i närheten av att ha motsvarande betydelse för hushållens ekonomi.
Nu gäller det att fortsätta med ansvarsfulla avtal. Företagens ekonomi måste vara i balans. Den svenska löneökningstakten måste växlas ned för att säkra jobb och välfärd.