Debatt Svensk industriexport sänker de globala koldioxidutsläppen. Ju mer Sverige exporterar och ersätter kolkraftsbaserad industri på världsmarknaden, desto mer sänks utsläppen globalt. Sveriges klimatpolitik bör därför bidra till ökad export av svenska varor. För att underlätta detta vill Moderaterna ge Naturvårdsverket i uppdrag att även börja räkna på klimatnyttan av exporten.

Sverige står för en promille av världens globala utsläpp. Den ska Sverige ta fullt ansvar för att minska så att vi når målet om nettonollutsläpp senast år 2045. Men Sverige ska också bidra till att minska utsläppen utomlands. I det arbete är svensk industri helt avgörande.

Idag mäter Naturvårdsverket Sveriges utsläpp genom tre olika beräkningsmetoder: territoriella, produktionsbaserade och konsumtionsbaserade. Det är i huvudsak de två första som brukar debatteras, dvs. vilka utsläpp som sker i landet. I bland annat Parisavtalet används territoriella utsläpp som beräkningsmetod. 

Men det finns problem med det konsumtionsbaserade måttet. Dels hålls importländerna ansvariga för exportländernas energisystem, dels kan måttet bidra till att straffa handel som bidrar till globala utsläppsminskningar genom export av koldioxidintensiva produkter som dock produceras relativt klimatsmart. 

Vägs importen in i bedömningen av ett lands utsläpp så måste man även väga in exporten. När man tittar på både import och export visar forskning att Sverige släpper ut mindre per person än vid beräkningar av territoriella utsläpp. 

Det beror på att svenska varor med ett lägre klimatavtryck ersätter andra varor med ett större klimatavtryck och minskar därmed de totala utsläppen. Varje gång vi exporterar en vara exporterar vi också en utsläppsminskning. Den främsta anledningen är att de tillverkas med fossilfri el. 

Det är därför viktigt att svensk klimatpolitik stärker tillväxt och konkurrenskraft. Klimatpolitiken får inte styra mot mindre handel för att minska de inhemska utsläppen. Det skulle nämligen ske på bekostnad av ökade globala utsläpp.

Moderaterna vill därför att utsläppen, med hänsyn till exportens klimatnytta, ska börja mätas och följas upp på samma sätt som Naturvårdsverket i dag mäter territoriella och konsumtionsbaserade utsläpp. 

Utsläppen i industrin måste minska, men det finns ett genuint engagemang inom industrin för att nå fossilfrihet senast år 2045. Det engagemanget måste politiken ta tillvara och den svenska industriexporten borde ses om ett av våra viktigaste bidrag i den globala klimatomställningen.