2019 omkom betydligt färre i trafikolyckor än vad som var fallet året före, enligt statistik från Transportstyrelsen. 2018 var ett mörkt år där 324 personer omkom i trafiken. Farhågorna om att det indikerade ett trendbrott i fel riktning verkar ha varit överdrivna. 

Trafikverket påpekar utifrån detta att ”rätt hastighet och ny teknik kan rädda ännu fler liv i trafiken”. Det är förstås vettigt. Notera att det talas om rätt hastighet. Det goda trafiksäkerhetsarbetet tappar inte bort kraven på vägstandard. Att bara sänka och sänka maxhastigheter för att vägarna är för dåliga håller inte. 

I analysen från verket noteras att det är i de regionala delarna av det statliga vägnätet som det tydligast behövs ”trafiksäkerhetsinsatser”. Detta översätts ofta med hastighetskameror och sänkta hastighetsgränser. Men det är kortsiktiga svar på långsiktiga behov.

Större resurser behöver läggas på att rusta regionala vägar. Trenden där 90-vägar sänks till 80-vägar måste brytas. Det kostar, men det gör också en utveckling där sämre underhållna vägar blir allt sämre transportleder.

 

En viktig ljuspunkt är teknikutvecklingen. Biltillverkarna har gjort mycket under lång tid – och nu kommer ännu mer. Från 2022 ska alla nya bilar vara utrustade med bland annat ”intelligent farthållning” och varningssystem när föraren blir trött eller ouppmärksam, enligt ett EU-beslut. 

Återkommande listor över de säkraste bilarna är utmärkt konsumentservice som leder köparna i rätt riktning. Framtidens fordonspark ska inte bara vara hållbar. Den behöver vara allt säkrare, särskilt småbilarna, smartare och färdas på effektiva transportleder.